{"id":49221,"date":"2016-10-24T14:18:26","date_gmt":"2016-10-24T12:18:26","guid":{"rendered":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/?page_id=49221"},"modified":"2025-11-19T16:11:33","modified_gmt":"2025-11-19T14:11:33","slug":"referensgrupp","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/referensgrupp\/","title":{"rendered":"Referensgruppen"},"content":{"rendered":"

[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”2″ back_color=”color-xsdn” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”2″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/1″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text uncode_shortcode_id=”159291″]Referensgruppen, best\u00e5ende av samarbetsorganisationer och experter, bist\u00e5r projektet med kompetens f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kunskapskvalit\u00e9 och f\u00f6r att n\u00e5 best\u00e5ende och v\u00e4rdefulla m\u00e5l inom projektet.<\/p>\n

I referensgruppen ing\u00e5r: Kulturens Bildningsverksamhet<\/a>, AMMOT<\/a><\/strong> (Artister och Musiker Mot Tinnitus), Kulturskoler\u00e5det<\/a>, Artist- och Musikerh\u00e4lsan<\/a>, RUM<\/a><\/strong> (Riksf\u00f6rbundet Unga Musikanter), Stig Arlinger<\/strong>, professor emeritius inom teknisk audiologi, Ljudombudsmannen Lars Bergh<\/strong> samt Dr Thomas Lag\u00f6<\/strong>.<\/p>\n

Vi samarbetar givetvis med fler akt\u00f6rer inom \u00e4mnet. Bland dessa kan n\u00e4mnas <\/span>Kim K\u00e4h\u00e4ri<\/b>, docent och lektor vid G\u00f6teborgs Universitet, <\/span>Studio 6 Digital<\/b>, apputvecklare inom ljudm\u00e4tning och <\/span>Ljud & Toner<\/b>, h\u00f6rhj\u00e4lpmedel via audionom Gabriella Lundgren.<\/span>[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”0″ bottom_padding=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″][vc_column width=”1\/1″][vc_separator sep_color=”,Default” type=”dashed”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”4″ shift_y=”0″ style=”inherited”][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”2″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/1″ column_width_pixel=”800″][vc_single_image media=”49222″ caption=”yes” media_width_percent=”100″ alignment=”center”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”4″ shift_y=”0″ style=”inherited”][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”2″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/1″ column_width_pixel=”800″][vc_custom_heading sub_lead=”yes”]Forskaren bakom digitala h\u00f6rapparater[\/vc_custom_heading][vc_column_text]Stig Arlinger ligger bakom innovationen som har p\u00e5verkat livet f\u00f6r miljontals h\u00f6rselskadade \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2013 Vi var f\u00f6rst i v\u00e4rlden, med en veckas marginal. Flera h\u00f6rapparattillverkare hade insett att framtiden l\u00e5g i den digitala tekniken. Idag \u00e4r det standard i alla h\u00f6rapparater, ber\u00e4ttar Stig.<\/p>\n

\u2013 Sedan min pensionering fr\u00e5n aktivt yrkesarbete har jag huvudsakligen engagerat mig i projekt avseende bullerorsakade h\u00f6rselskador. St\u00f6rsta problemen har personer med h\u00f6rselhandikapp i bullriga milj\u00f6er och i rum med mycket efterklang. Men \u00e4ven normalh\u00f6rande har ofta sv\u00e5righeter i s\u00e5dana sammanhang. Det \u00e4r en insikt vi beh\u00f6ver ta med oss. Om vi skapar bra ljudmilj\u00f6er f\u00f6r h\u00f6rselhandikappade s\u00e5 blir det ocks\u00e5 bra f\u00f6r alla.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”2″ back_color=”color-lxmt” overlay_color=”color-wayh” overlay_alpha=”0″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_percent=”100″ gutter_size=”3″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/4″][vc_column_text]Stig Arlinger<\/strong><\/em><\/p>\n

G\u00f6r:<\/strong> Forskar kring tinnitus och h\u00f6rselskador bland musiker.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”3″ style=”light” overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″ width=”1\/4″][vc_column_text]\u00c4r:<\/strong> Professor emeritus i teknisk audiologi och hedersdoktor vid Link\u00f6pings universitet.<\/p>\n

H\u00f6r:<\/strong> Anv\u00e4nder sedan tio \u00e5r tillbaka h\u00f6rapparater.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][vc_column_text]Meriter i urval:<\/strong> Utvecklade den allra f\u00f6rsta digitala h\u00f6rapparaten. Har publicerat mer \u00e4n 250 vetenskapliga artiklar om bl a h\u00f6rseldiagnostik, rehabilitering, och f\u00f6rebyggande om bullerskador.[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/4″][vc_column_text]Utm\u00e4rkelser:<\/strong> Har tilldelats Silver\u00f6rat fr\u00e5n Svenska Audiologiska S\u00e4llskapet samt Ljudpriset av Svenska Akustiska S\u00e4llskapet. Bel\u00f6nades nyligen med Stora H\u00f6rselpriset 2016.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”4″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”3″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/1″ column_width_pixel=”800″][vc_custom_heading sub_lead=”yes”]Sant eller falskt? – Stig Arlinger reder ut[\/vc_custom_heading][vc_column_text]1. Ljud som man tycker om, exempelvis musik, ger inte upphov till skador!<\/strong>
\n\u2013 Nej, det finns inget vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r att ljud man tycker om \u00e4r mindre skadligt \u00e4n ljud man ogillar.<\/p>\n

2. Musik jag gillar ger mindre risk f\u00f6r h\u00f6rselskada \u00e4n musik jag inte gillar!<\/strong>
\n\u2013 Se fr\u00e5ga 1.<\/p>\n

3. Om man inte upplever ljudniv\u00e5n som obehagligt stark s\u00e5 \u00e4r den inte farlig f\u00f6r h\u00f6rseln!<\/strong>
\n\u2013 Jo, upplevelsen av ljudniv\u00e5n sker i hj\u00e4rnan men skadan sker i inner\u00f6rat. Ett tydligt exempel p\u00e5 att detta inte st\u00e4mmer \u00e4r korta impulsljud, d\u00e4r hj\u00e4rnan inte hinner reagera p\u00e5 den faktiska ljudstyrkan men \u00f6rat g\u00f6r det och kan skadas.<\/p>\n

4. Obehagliga ljud \u00f6kar risken f\u00f6r h\u00f6rselskada!<\/strong>
\n\u2013 Risken f\u00f6r h\u00f6rselskada beror p\u00e5 ljudets styrka, hur l\u00e5ng tid man uts\u00e4tts f\u00f6r ljudet och den individuella k\u00e4nsligheten. Om ljud \u00e4r obehagligt starkt inneb\u00e4r det st\u00f6rre risk f\u00f6r skada men inte om det \u00e4r obehagligt i annat avseende.<\/p>\n

5. Buller \u00e4r skadligare \u00e4n musik!<\/strong>
\n\u2013 Det finns inget s\u00e4kert bevis f\u00f6r att buller skulle vara skadligare \u00e4n musik.<\/p>\n

6. Musiker l\u00f6per \u00f6kad risk f\u00f6r bullerskada!<\/strong>
\n\u2013 Musiker exponeras ofta f\u00f6r relativt h\u00f6ga ljudniv\u00e5er under l\u00e5nga tider och kan d\u00e4rigenom l\u00f6pa st\u00f6rre risk \u00e4n andra personer, men det beror ju inte p\u00e5 att de \u00e4r musiker utan p\u00e5 vad \u00f6ronen uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/p>\n

7. H\u00f6rselproblem handlar inte bara om att h\u00f6ra s\u00e4mre utan kan \u00e4ven yttra sig s\u00e5 att ljud f\u00f6rvr\u00e4ngs eller upplevs skifta tonh\u00f6jd!<\/strong>
\n\u2013 Det vanliga h\u00f6rselprovet, tonaudiogrammet, visar nedsatt k\u00e4nslighet, typiskt att \u00f6rat beh\u00f6ver h\u00f6gre ljudniv\u00e5 i diskanten f\u00f6r att ljud ska vara h\u00f6rbara, men ut\u00f6ver detta kan andra f\u00f6ljder uppst\u00e5 i form av olika typer av f\u00f6rvr\u00e4ngd ljudupplevelse, som kan vara f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r en musiker.<\/p>\n

8. Musiker \u00e4r i h\u00f6gre grad \u00e4n normalpopulationen drabbade av tinnitus och\/eller hyperakusis (ljud\u00f6verk\u00e4nslighet)!<\/strong>
\n\u2013 Jag k\u00e4nner inte till n\u00e5gon studie som visar att musiker oftare drabbas av tinnitus o\/e hyperakusis \u00e4n andra men det \u00e4r inte osannolikt och n\u00e4r det intr\u00e4ffar kan det skapa stora problem vid ut\u00f6vandet av musik.<\/p>\n

9. H\u00f6rselproblem som tinnitus kan f\u00f6rv\u00e4rras av stress!<\/strong>
\n\u2013 Ja, stress och tr\u00f6tthet \u00e4r faktorer som ofta f\u00f6rv\u00e4rrar tinnitus.<\/p>\n

10. H\u00f6rselproblem kan utl\u00f6sa stress och oro!<\/strong>
\n\u2013 H\u00f6rselproblem f\u00f6rsv\u00e5rar i en m\u00e4ngd sociala situationer, p\u00e5verkar livskvalitet och kan orsaka oro och depression som sekund\u00e4ra effekter.<\/p>\n

11. Foster hos gravida kan f\u00e5 h\u00f6rselskador om mamman uts\u00e4tter sig f\u00f6r starkt ljud, tex konserter!<\/strong>
\n\u2013 Nja, risken \u00e4r sannolikt liten genom att bukv\u00e4ggen ger en ljudd\u00e4mpning in till fostrets \u00f6ron. Dock \u00e4r kunskapen begr\u00e4nsad och f\u00f6rsiktighetsprincipen b\u00f6r till\u00e4mpas.<\/p>\n

12. Riktv\u00e4rdet i Sverige, 100 dB(A) vid offentliga tillst\u00e4llningar som tex konserter, inneb\u00e4r att det \u00e4r riskfritt f\u00f6r mig att vistas d\u00e4r, ur h\u00f6rselsynpunkt!<\/strong>
\n\u2013 Nej, denna ljudniv\u00e5 inneb\u00e4r ingen helt\u00e4ckande garanti f\u00f6r att inte skada kan uppst\u00e5, t.ex. i form av tinnitus.<\/p>\n

13. Barn har st\u00f6rre k\u00e4nslighet att skadas av h\u00f6ga ljudniv\u00e5er!<\/strong>
\n\u2013 Det finns inga s\u00e4kra bel\u00e4gg f\u00f6r att barn \u00e4r k\u00e4nsligare \u00e4n vuxna att skadas av starka ljud. Om ett barn drabbas av skada inneb\u00e4r det dock att barnet b\u00e4r med sig den skadan resten av ett sannolikt l\u00e5ngt liv, vilket \u00e4r ett viktigt sk\u00e4l f\u00f6r att skydda barn. Barn kan inte heller bed\u00f6ma risker s\u00e5 som vuxna som regel kan.<\/p>\n

14. Ljudtr\u00e4ning kan g\u00f6ra \u00f6rat mindre k\u00e4nsligt f\u00f6r skada!<\/strong>
\n\u2013\u00d6ronen \u00e4r till f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r ljud och studier har visat att djur som levt i tystnad l\u00f6per st\u00f6rre risk att skadas \u00e4n djur som levt i mera normala ljudmilj\u00f6er. Men det finns inga bel\u00e4gg f\u00f6r att om jag g\u00e5r p\u00e5 rockkonsert varje dag att jag d\u00e5 skulle l\u00f6pa mindre risk f\u00f6r skada \u00e4n om jag bara g\u00e5r en g\u00e5ng i m\u00e5naden \u2013 erfarenheterna visar tv\u00e4rtom.<\/p>\n

15. Det \u00e4r farligare att lyssna p\u00e5 musik i h\u00f6rlurar \u00e4n i h\u00f6gtalare!<\/strong>
\n\u2013 I princip \u00e4r det ingen skillnad om ljudniv\u00e5erna och exponeringstiden \u00e4r desamma. M\u00f6jligen \u00e4r det st\u00f6rre risk f\u00f6r l\u00e5nga exponeringstider med h\u00f6rlurar j\u00e4mf\u00f6rt med h\u00f6gtalare.<\/p>\n

16. M\u00e4n l\u00f6per st\u00f6rre risk \u00e4n kvinnor att drabbas av tinnitus!<\/strong>
\n\u2013 M\u00e4n rapporterar tinnitus betydligt oftare \u00e4n kvinnor \u00f6ver hela \u00e5ldersspannet. Detta kan bero p\u00e5 dels biologiska skillnader, som ocks\u00e5 f\u00f6rklarar att m\u00e4n uppvisar st\u00f6rre h\u00f6rselneds\u00e4ttning \u00e4n kvinnor, men kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 att m\u00e4n utsatts f\u00f6r mera buller\/starka ljud i olika milj\u00f6er j\u00e4mf\u00f6rt med kvinnor.<\/p>\n

17. Det r\u00e4cker att jag h\u00f6rseltestar mig n\u00e4r jag m\u00e4rker att jag b\u00f6rjar h\u00f6ra d\u00e5ligt!<\/strong>
\n\u2013 Nej, oftast \u00e4r det inte jag sj\u00e4lv som m\u00e4rker en tilltagande h\u00f6rselneds\u00e4ttning utan personer i min omgivning som irriteras av att jag allt oftare inte uppfattar vad som s\u00e4gs. Lyssna p\u00e5 n\u00e4rst\u00e5ende och f\u00f6rtr\u00e4ng inte signalerna \u2013 h\u00f6rseln blir inte b\u00e4ttre av att man v\u00e4ntar!<\/p>\n

18. Alla musiker i en symfoniorkester kan uts\u00e4ttas f\u00f6r skadliga ljudniv\u00e5er men slagverkare, trumpetare, trombonister och fl\u00f6jtister (framf\u00f6r allt piccola) kan vara s\u00e4rskilt utsatta!<\/strong>
\n\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt att rangordna riskerna f\u00f6r olika instrumentalister. Ljudniv\u00e5erna beror ju inte enbart p\u00e5 det egna instrumentet utan ocks\u00e5 p\u00e5 var man befinner sig i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6vriga musiker.<\/p>\n

19. Kan man ljudtr\u00e4na sig f\u00f6r att bli mindre k\u00e4nslig f\u00f6r skada?<\/strong>
\n\u2013 Ingen kunskap st\u00f6der att man kan tr\u00e4na s\u00e5 att man blir mindre skadek\u00e4nslig.<\/p>\n

20. Det r\u00e4cker att anv\u00e4nda h\u00f6rselskydd lite d\u00e5 och d\u00e5 n\u00e4r man musicerar!<\/strong>
\n\u2013 D\u00e5 och d\u00e5 \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n inte alls. Det finns speciella musikerproppar med en d\u00e4mpning p\u00e5 9-10 dB som \u00e4r n\u00e5gorlunda lika stor \u00f6ver hela frekvensomr\u00e5det och d\u00e4rmed inte ska p\u00e5verka balansen mellan olika ljudregister. N\u00e4r man vant sig vid dessa b\u00f6r de flesta kunna anv\u00e4nda dem i stor utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

21. Jag h\u00f6r redan d\u00e5ligt s\u00e5 det \u00e4r ingen id\u00e9 att b\u00f6rja anv\u00e4nda h\u00f6rselskydd!<\/strong>
\n\u2013 En befintlig h\u00f6rselskada \u00e4r ingen garanti f\u00f6r att det inte kan bli s\u00e4mre, s\u00e5 det \u00e4r ett d\u00e5ligt argument.<\/p>\n

22. Tinnitus kan bara drabba den som har en h\u00f6rselneds\u00e4ttning!<\/strong>
\n\u2013 Nej, det finns m\u00e5nga fall av tinnitus beskrivna d\u00e4r personerna har helt normala h\u00f6rselkurvor enligt tonaudiogrammet. Skador kan upptr\u00e4da i former som inte syns i tonaudiogrammet, t.ex. i form av tinnitus, \u00f6kade sv\u00e5righeter att uppfatta tal i bakgrundsbuller etc.<\/p>\n

23. H\u00f6rselskador g\u00e5r inte att f\u00f6rebygga, det blir som det blir!<\/strong>
\n\u2013 Nej, h\u00f6rselskador g\u00e5r att f\u00f6rebygga med h\u00f6rselskydd. Skaderisken minskas ocks\u00e5 om t\u00e4ta ljudpauser m\u00f6jligg\u00f6rs under exponeringsperioden. Allra s\u00e4krast \u00e4r ju att str\u00e4va mot att ljudniv\u00e5erna inte \u00f6verskrider 80 dB(A).[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”2″ back_color=”color-xsdn” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″][vc_column column_width_use_pixel=”yes” gutter_size=”2″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ width=”1\/1″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text uncode_shortcode_id=”159291″]Referensgruppen, […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":49195,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-49221","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49221","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49221"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49221\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50652,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49221\/revisions\/50652"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media\/49195"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49221"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}