{"id":49214,"date":"2016-10-24T14:18:26","date_gmt":"2016-10-24T12:18:26","guid":{"rendered":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/?page_id=49214"},"modified":"2016-10-26T13:25:19","modified_gmt":"2016-10-26T11:25:19","slug":"horselskador","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/horselskador\/","title":{"rendered":"Olika former av h\u00f6rselskador"},"content":{"rendered":"

[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”5″ bottom_padding=”0″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” align_horizontal=”align_center” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_custom_heading heading_semantic=”h1″ text_size=”h1″ sub_lead=”yes”]Olika former av h\u00f6rselskador[\/vc_custom_heading][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”5″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]H\u00f6rselskador kan yttra sig p\u00e5 olika s\u00e4tt. H\u00e4r f\u00f6ljer en f\u00f6rklaring av n\u00e5gra av de vanligaste problemen som ofta drabbar musiker och musikl\u00e4rare.<\/p>\n

Tinnitus<\/strong> \u00e4r en upplevelse av ljud i n\u00e5gon form men utan att ljudet kan h\u00e4rledas till en extern ljudk\u00e4lla. Det kan upplevas i ett eller b\u00e5da \u00f6ronen alternativt i huvudet. Tinnitus kommer fr\u00e5n det latinska ordet \u201ctinnire\u201d och betyder ringande eller klingande. Tinnitus kan indelas i tv\u00e5 former; en subjektiv och en mer ovanlig objektiv form. Subjektiv tinnitus inneb\u00e4r att endast den drabbade personen sj\u00e4lv kan uppfatta och uppleva sin tinnitus. Tinnitus kan upplevas olika av olika m\u00e4nniskor och \u00e4ven l\u00e5ta p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, till exempel som sus, pip, vattenfall eller som ett maskinljud. Det kan upplevas som ett ensamt ljud eller som kombinationer av flera ljud. F\u00f6rutom att tinnitus kan variera i karakt\u00e4r kan det ocks\u00e5 variera i styrka vilket naturligtvis p\u00e5verkar graden av besv\u00e4r. I den lindrigaste graden h\u00f6r man tinnitus endast i tysta milj\u00f6er och p\u00e5verkas inte n\u00e4mnv\u00e4rt negativt. \u00c4r man drabbad av allvarligare tinnitus s\u00e5 p\u00e5verkas man ist\u00e4llet tydligt negativt. St\u00e4ndigt n\u00e4rvarande tinnitus f\u00f6rs\u00e4mrar livskvaliteten till exempel genom att f\u00f6rs\u00e4mra taluppfattbarheten, bidra till nedst\u00e4mdhet och social begr\u00e4nsning och det kan ocks\u00e5 f\u00f6rsv\u00e5ra insomning och s\u00f6mn.<\/p>\n

Enligt unders\u00f6kningar har cirka 15 procent av den svenska befolkningen n\u00e5gon grad av tinnitus. Cirka 1\u20133 procent har stora besv\u00e4r. Alla m\u00e4nniskor kan d\u00e5 och d\u00e5 uppleva kortare perioder med tinnitus, \u00e4ven om det inte f\u00f6religger n\u00e5gon h\u00f6rselneds\u00e4ttning. M\u00e5nga upplever tinnitus efter exponering f\u00f6r starka ljud och dagen efter \u00e4r tinnitus borta. Detta \u00e4r en tempor\u00e4r form av tinnitus som ett tecken p\u00e5 att h\u00f6rselsystemet varit \u00f6verexponerat. H\u00e4r rekommenderas ljudvila. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r tinnitus blir permanent som den kan upplevas besv\u00e4rande och begr\u00e4nsande. M\u00e5nga g\u00e5nger b\u00f6rjar tinnitus smygande p\u00e5 samma s\u00e4tt som en h\u00f6rselneds\u00e4ttning.<\/p>\n

Hyperakusis<\/strong>, som kan \u00f6vers\u00e4ttas med \u00f6verk\u00e4nslig h\u00f6rsel, inneb\u00e4r att ett ljuds styrka upplevs starkare \u00e4n normalt och skapar en k\u00e4nsla av obehag. Det kan handla om specifika ljud som i normala fall inte upplevs som st\u00f6rande eller obehagliga till och med kan upplevas sm\u00e4rtsamma. Vid hyperakusis beh\u00f6ver inte en h\u00f6rselneds\u00e4ttning f\u00f6rekomma, men m\u00e5nga av de personer som har tinnitus har ocks\u00e5 hyperakusis.<\/p>\n

Diplakusis<\/strong>, dubbelh\u00f6rande, \u00e4r ett fenomen som inneb\u00e4r att en ton av viss frekvens upplevs med olika tonh\u00f6jd n\u00e4r den presenteras till v\u00e4nster respektive h\u00f6ger \u00f6ra. Ljudet upplevs allts\u00e5 f\u00f6rvr\u00e4ngt. F\u00f6r musiker kan detta vara en mycket besv\u00e4rande yttring av en h\u00f6rselskada.<\/p>\n

Distorsion<\/strong> inneb\u00e4r att frekvenser, \u00f6vertoner och\/eller harmonier inte uppfattas korrekt utan ljudet upplevs t ex vara orent, f\u00f6rvr\u00e4ngt, suddigt eller oklart. \u00c4ven detta kan f\u00f6r en musiker vara en mycket besv\u00e4rande yttring av en h\u00f6rselskada.<\/p>\n

H\u00f6rselneds\u00e4ttning<\/strong> inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad k\u00e4nslighet i h\u00f6rselorganet. Detta beskrivs i form av f\u00f6rs\u00e4mrade h\u00f6rtr\u00f6sklar, dvs. styrkan hos n\u00e4tt och j\u00e4mt h\u00f6rbara toner fr\u00e5n bas till diskant. Vanligaste orsaken \u00e4r den \u00e5ldersbetingade neds\u00e4ttningen. Detta \u00e4r en biologisk process som b\u00f6rjar redan i barna\u00e5ren och l\u00e5ngsamt fortskrider. Den orsakas bland annat av att h\u00e5rceller i inner\u00f6rat d\u00f6r. Olika sjukdomar kan ocks\u00e5 drabba h\u00f6rselorganet och orsaka h\u00f6rselneds\u00e4ttning. \u00c4rftliga h\u00f6rselneds\u00e4ttningar finns ocks\u00e5, dels som medf\u00f6dda, dels i former som debuterar i senare \u00e5lder. Vid s\u00e5 kallas bullerskada m\u00e4rks h\u00f6rselneds\u00e4ttningen ofta i mellanregistret, runt 4\u20136 kHz. Tempor\u00e4r h\u00f6rselneds\u00e4ttning med eller utan tinnitus, som f\u00f6rsvinner inom 1\u20132 dygn efter en exponering, \u00e4r en riskindikator f\u00f6r permanent neds\u00e4ttning om exponeringen forts\u00e4tter.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00f6rselskador kan yttra sig p\u00e5 olika s\u00e4tt. H\u00e4r f\u00f6ljer en f\u00f6rklaring av n\u00e5gra av de vanligaste problemen som ofta drabbar musiker och musikl\u00e4rare.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":49215,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-49214","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","page_category-utbildningsmaterial"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49214"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49214\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":49382,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49214\/revisions\/49382"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media\/49215"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}