{"id":49202,"date":"2016-10-24T14:18:26","date_gmt":"2016-10-24T12:18:26","guid":{"rendered":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/?page_id=49202"},"modified":"2017-06-20T08:32:32","modified_gmt":"2017-06-20T06:32:32","slug":"ljudmiljo-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/ljudmiljo-2\/","title":{"rendered":"F\u00e5r det l\u00e5ta s\u00e5 h\u00e4r?"},"content":{"rendered":"

[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”5″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]Vad finns det f\u00f6r regler n\u00e4r det g\u00e4ller ljudmilj\u00f6n i v\u00e5ra offentliga lokaler? \u00c4r det skillnad p\u00e5 vad som g\u00e4ller f\u00f6r yrkesanpassade lokaler och vad som g\u00e4ller i lokaler f\u00f6r fritidsverksamhet? Om ljudmilj\u00f6n kan vara skadlig f\u00f6r mig, vem \u00e4r d\u00e5 skyldig att f\u00f6rb\u00e4ttra den? M\u00e5ste man riskera sin h\u00f6rsel bara f\u00f6r att man \u00e4gnar sig \u00e5t musik?<\/p>\n

Har du n\u00e5gon g\u00e5ng funderat kring n\u00e5gon av dessa fr\u00e5gor? D\u00e5 \u00e4r du knappast ensam! Till exempel visar unders\u00f6kningar att hela 79 procent av l\u00e4rarna st\u00f6rs av r\u00f6ster och andra aktivitetsljud. Gymnastik-, sl\u00f6jd- och musikl\u00e4rare \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta och 57 procent av l\u00e4rarna \/f\u00f6rskoll\u00e4rarna har sv\u00e5rt att h\u00f6ra vad deras elever s\u00e4ger. Och en unders\u00f6kning bland 250 orkestermusiker visade att 40% hade h\u00f6rselproblem.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer fakta och tips som kan hj\u00e4lpa musiker och musikl\u00e4rare i arbetet f\u00f6r en sundare ljudmilj\u00f6:<\/p>\n

Ljud eller buller?<\/h4>\n

Fysiskt sett \u00e4r det ingen skillnad mellan ljud och buller. Ur psykologisk synvinkel \u00e4r ljud en sinnesupplevelse. Buller \u00e4r enkelt uttryckt o\u00f6nskat ljud, det vill s\u00e4ga ljud som m\u00e4nniskor k\u00e4nner sig st\u00f6rda av och helst vill slippa. Men \u00e4ven \u00f6nskade ljud, som musik, kan bli o\u00f6nskade om ljudniv\u00e5n \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g. Ljud och buller p\u00e5verkar m\u00e4nniskor p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 typen av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det inneh\u00e5ller. Det spelar \u00e4ven roll i vilken situation vi uts\u00e4tts f\u00f6r det. Buller p\u00e5verkar m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och utveckling samt m\u00f6jligheten till en god livskvalitet eftersom det kan ge h\u00f6gre blodtryck och \u00f6kad stress. Dessutom kan buller ha en negativ inverkan p\u00e5 prestation, inl\u00e4rning och s\u00f6mn. Mycket h\u00f6ga ljudniv\u00e5er kan orsaka h\u00f6rselneds\u00e4ttning, tinnitus, \u00f6kad ljudk\u00e4nslighet och f\u00f6rvr\u00e4ngningar av hur ljud upplevs. Det \u00e4r s\u00e4rskilt oroande att fler barn och ungdomar uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6rselskadande buller \u00e4n tidigare. Flera unders\u00f6kningar har p\u00e5visat h\u00f6ga bullerniv\u00e5er i svenska skolor och f\u00f6rskolor, och flera studier har visat att buller har negativa effekter p\u00e5 barns f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4sa och l\u00e4ra sig saker. Skadeeffekten verkar bli st\u00f6rre ju mer l\u00e5ngvarig och kraftigare exponeringen \u00e4r. En h\u00f6g bakgrundsniv\u00e5 leder ofta till f\u00f6rh\u00f6jda ljudniv\u00e5er totalt genom att de m\u00e4nniskor som vistas i lokalen h\u00f6jer sina r\u00f6ster. Buller kan ha b\u00e5de tillf\u00e4llig och permanent p\u00e5verkan p\u00e5 m\u00e4nniskans fysiologiska funktioner.<\/p>\n

Det finns regler n\u00e4r det g\u00e4ller buller p\u00e5 arbetsplatser. Arbetsmilj\u00f6verket har tagit fram f\u00f6reskrifter om buller samt allm\u00e4nna r\u00e5d om till\u00e4mpningen av f\u00f6reskrifterna (AFS 2005:16). Socialstyrelsen har ocks\u00e5 allm\u00e4nna r\u00e5d om h\u00f6ga ljudniv\u00e5er (SOSFS 2005:7). Dessa allm\u00e4nna r\u00e5d g\u00e4ller f\u00f6r s\u00e5dana lokaler och platser, s\u00e5v\u00e4l inomhus som utomhus, d\u00e4r h\u00f6g musik spelas, t.ex. diskotek, konsert- och tr\u00e4ningslokaler.<\/p>\n

Arbeten skall planeras, bedrivas och f\u00f6ljas upp s\u00e5 att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid k\u00e4llan eller s\u00e4nks till l\u00e4gsta m\u00f6jliga niv\u00e5. H\u00e4nsyn skall d\u00e5 tas till den tekniska utvecklingen och m\u00f6jligheterna att begr\u00e4nsa bullret.<\/p>\n

\u2026tekniska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska bullret, genom att minska luftburet buller, t.ex. med hj\u00e4lp av sk\u00e4rmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och p\u00e5 v\u00e4ggar,..<\/p>\n

Om bullerexponeringen \u00e4r lika med eller \u00f6verstiger n\u00e5got av de \u00f6vre insatsv\u00e4rdena i 3 \u00a7 skall orsaken utredas och \u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r att minska exponeringen.<\/p><\/blockquote>\n

Citat h\u00e4mtade fr\u00e5n Arbetsmilj\u00f6verkets f\u00f6reskrifter om buller 4\u00a7<\/em><\/p>\n

Enligt bullerf\u00f6reskrifterna g\u00e4ller gr\u00e4nsv\u00e4rdet 85 dB(A) (decibel m\u00e4tt utifr\u00e5n den m\u00e4nskliga h\u00f6rkurvan) som genomsnitt f\u00f6r en 8 timmars arbetsdag. Om niv\u00e5n h\u00f6js med 3 dB(A) halveras exponeringstiden f\u00f6r bibeh\u00e5llen riskniv\u00e5 till 4 timmar. Varje \u00f6kning med 3 dB(A) inneb\u00e4r allts\u00e5 en halvering av till\u00e5ten exponeringstid. Men det betyder \u00e5 andra sidan att en s\u00e4nkning med 3 dB(A) dubblerar den till\u00e5tna exponeringstiden. Genom en s\u00e4nkning av musikniv\u00e5n fr\u00e5n exempelvis 91 till 88 dB(A) kan allts\u00e5 speltiden med samma riskniv\u00e5 \u00f6kas fr\u00e5n tv\u00e5 till fyra timmar. Men v\u00e5r h\u00f6rsel \u00e4r begr\u00e4nsad och en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 3 dB upplevs som liten och ofta uppfattas den knappt av lyssnaren. Det kr\u00e4vs en s\u00e4nkning p\u00e5 cirka 10 dB f\u00f6r att den upplevda styrkan ska halveras.<\/p>\n

Om den genomsnittliga exponeringen under en arbetsdag \u00e4r 80 dB eller mer eller om det starkaste ljudet n\u00e5r 135 dB eller h\u00f6gre, \u00e4r arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna samt erbjuda tillg\u00e5ng till h\u00f6rselskydd. Om den genomsnittliga exponeringen under en arbetsdag ist\u00e4llet \u00e4r 85 dB eller mer \u00e4r arbetsgivaren skyldig att genomf\u00f6ra fler \u00e5tg\u00e4rder; Skylta, avgr\u00e4nsa och begr\u00e4nsa tilltr\u00e4de. se till att h\u00f6rselskydd anv\u00e4nds samt erbjuda h\u00f6rselunders\u00f6kning. Oavsett typen av arbetsplats \u00e4r det viktigt att arbetet med ljudfr\u00e5gorna utg\u00f6r en naturlig del av verksamheten det vill s\u00e4ga att man planerar, bedriver och f\u00f6ljer upp arbetet regelbundet s\u00e5 att riskerna med h\u00f6ga ljudniv\u00e5er elimineras eller minskas s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Det g\u00f6rs i fyra steg: unders\u00f6kning, riskbed\u00f6mning, \u00e5tg\u00e4rder och kontroll. Stegen grundar sig p\u00e5 Arbetsmilj\u00f6verkets f\u00f6reskrifter om systematiskt arbetsmilj\u00f6arbete.<\/p>\n

Efterklangstid brukar definieras som den tid det tar f\u00f6r ljudniv\u00e5n att minska 60 dB efter det att ljudk\u00e4llan har st\u00e4ngts av. F\u00f6r en konsertlokal brukar den optimala efterklangstiden ligga p\u00e5 0,7\u20132,0 sekunder beroende p\u00e5 typ av musik och orkester samt rummets utformning i \u00f6vrigt. D\u00e4remot rekommenderas en efterklangstid under 0,5\u20130,6 sekunder i lokaler d\u00e4r barn, \u00e4ldre och h\u00f6rselskadade ska vistas, eftersom dessa grupper beh\u00f6ver en extra god taluppfattbarhet.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller f\u00f6r orkestrar och orkestermusiker?<\/h4>\n

Orkestermusiker uts\u00e4tts f\u00f6r ljud i samband med konserter, repetitioner och enskild \u00f6vning och de flesta musikinstrument kan \u00e5stadkomma h\u00f6rselskadliga ljudniv\u00e5er. Beroende p\u00e5 instrument, placering i orkestern, repertoar, spelstil, m.m. kan den dagliga ljudexponeringen vara s\u00e5dan att den inneb\u00e4r risk f\u00f6r h\u00f6rselskada. Bullerexponeringsniv\u00e5n kan typiskt ligga mellan 80 och 95 dB(A). I en svensk unders\u00f6kning fr\u00e5n 2009 uppgav 40% av 250 tillfr\u00e5gade musiker, fr\u00e5n 12 av landets symfoniorkestrar, att de hade n\u00e5gon form av h\u00f6rselproblem. Tinnitus var den vanligaste formen, angivet av hela 19% av de tillfr\u00e5gade.<\/p>\n

Man b\u00f6r ocks\u00e5 vara medveten om att exponering f\u00f6r h\u00f6ga ljudniv\u00e5er under fritiden bidrar till att \u00f6ka risken f\u00f6r h\u00f6rselskada. Ideell verksamhet som \u00e4r av ekonomisk art och drivs med regelbundenhet och varaktighet \u00e4r att anse som yrkesm\u00e4ssig och omfattas d\u00e5 av arbetsmilj\u00f6lagen \u00e4ven om den drivs utan vinst och \u00e4r avsedd att fr\u00e4mja ett ideellt intresse. Gr\u00e4nsen mellan arbete i arbetsmilj\u00f6lagens mening och ideellt arbete kan dock m\u00e5nga g\u00e5nger vara sv\u00e5r att dra. Om ideella f\u00f6reningar har anst\u00e4lld eller inhyrd personal g\u00e4ller dock arbetsmilj\u00f6lagen. Ideellt deltagande som musiker i konserter med icke-kommersiellt \u00e4ndam\u00e5l och musikfestivaler \u00e4r ocks\u00e5 att anse som yrkesm\u00e4ssig verksamhet om de har n\u00e5gorlunda omfattning och drivs ekonomiskt med avgifter fr\u00e5n allm\u00e4nheten. Den som hyr in exempelvis en musikgrupp eller en ensam musiker har ett ansvar enligt arbetsmilj\u00f6lagen och bland annat f\u00f6reskrifterna om buller och ska vidta de skydds\u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6vs i arbetet.<\/p>\n

Enligt milj\u00f6balken kan verksamhetsut\u00f6vare vara b\u00e5de juridiska personer (bolag, f\u00f6reningar etc.) och fysiska personer (m\u00e4nniskor) som ansvarar f\u00f6r en verksamhet eller en del av den. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en \u00e5tg\u00e4rd r\u00e4knas som verksamhetsut\u00f6vare enligt milj\u00f6balken. Nyttjander\u00e4ttsinnehavare \u00e4r allts\u00e5 verksamhetsut\u00f6vare och ska d\u00e4rmed g\u00f6ra det som \u00e4r rimligt f\u00f6r att undanr\u00f6ja ol\u00e4genheter f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa eller f\u00f6rhindra att de uppkommer. Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att efterleva riktv\u00e4rdena f\u00f6r buller inomhus kan vara att till\u00e4ggsisolera v\u00e4ggar, tak eller golv, byta f\u00f6nster eller friskluftsventiler och placera fasta installationer p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att man f\u00f6rhindrar att buller uppst\u00e5r. F\u00f6r problem med musikbuller \u00e4r en f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rd att se till att ljudniv\u00e5n p\u00e5 musiken s\u00e4nks. Andra exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r att se \u00f6ver placeringen av eventuella h\u00f6gtalare alternativt byta h\u00f6gtalare, installera ett instrument som begr\u00e4nsar ljudniv\u00e5n eller installera andra m\u00e4tinstrument som visar n\u00e4r ljudniv\u00e5n \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g.<\/p>\n

\u00c5tg\u00e4rder<\/h4>\n

F\u00f6r att hitta l\u00f6sningar f\u00f6r orkestern som b\u00e5de f\u00f6rebygger h\u00f6rselskador och fungerar musikaliskt kan olika typer av \u00e5tg\u00e4rder vara aktuella. I de flesta fall beh\u00f6vs ocks\u00e5 en kombination av flera \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” override_padding=”yes” column_padding=”2″ back_color=”color-lxmt” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]N\u00e5gra exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder:<\/strong><\/p>\n

Att v\u00e4lja tystare instrument eller att v\u00e4lja att spela svagare.<\/em><\/p>\n

Att \u00f6ka avst\u00e5ndet mellan musiker, placera ljudstarka instrument s\u00e5 att de inte spelar direkt mot andra musiker i orkestern, anv\u00e4nda grad\u00e4nger f\u00f6r niv\u00e5skillnad mellan musiker.<\/em><\/p>\n

Variera orkesteruppst\u00e4llningen och att anpassa musikernas arbetsschema. Pauser med ljudvila \u00e4r en utm\u00e4rkt \u00e5tg\u00e4rd.<\/em><\/p>\n

Att utnyttja l\u00e4mpligt placerade och utformade reflekterande ytor f\u00f6r att underl\u00e4tta kommunikation mellan musikerna vilket bidrar till att man spelare svagare.<\/em><\/p>\n

Att anpassa efterklangstiden i repetitionssalar och \u00f6vningsrum.<\/em><\/p>\n

Sk\u00e4rmar kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att p\u00e5verka ljudutbredningen och till exempel skydda musiker som \u00e4r placerade framf\u00f6r ljudstarka instrument.<\/em><\/p>\n

H\u00f6rselskydd \u00e4r den sista utv\u00e4gen n\u00e4r inte andra \u00e5tg\u00e4rder gett tillr\u00e4ckligt resultat eller varit m\u00f6jliga att genomf\u00f6ra. F\u00f6r musiker finns h\u00f6rselg\u00e5ngsproppar som inte f\u00e4rgar ljudbilden i n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd grad. Man kan anv\u00e4nda aktiva proppar som inte aktiverar d\u00e4mpning f\u00f6rr\u00e4n ljudet uppn\u00e5r 70 dB.<\/em>[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]Risken f\u00f6r h\u00f6rselskador avg\u00f6rs inte bara av musikens ljudniv\u00e5, utan ocks\u00e5 av hur l\u00e4nge och hur ofta man exponeras vilket fr\u00e4mst p\u00e5verkas av arbetsschema och spelprogram. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att man tar h\u00e4nsyn till h\u00f6rselskaderisken vid utformningen av dem. Risken f\u00f6r att musiken ska ge h\u00f6rselskador beror s\u00e4llan p\u00e5 hur l\u00e4nge ett enskilt stycke varar eller p\u00e5 vilken niv\u00e5 det spelas. Det kritiska \u00e4r snarare den sammantagna exponeringen under en l\u00e4ngre tidsperiod och hur den f\u00f6rdelas \u00f6ver den tiden. Utnyttjandet av pauser i tyst milj\u00f6 d\u00e5 h\u00f6rseln f\u00e5r m\u00f6jlighet att \u00e5terh\u00e4mta sig minskar risken f\u00f6r b\u00e5de tillf\u00e4lliga och best\u00e5ende h\u00f6rselskador. Att undvika komprimerade f\u00f6rest\u00e4llningar och ge m\u00f6jlighet till kortare eller l\u00e4ngre pauser \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en viktig organisatorisk \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att minska h\u00f6rselskaderisken. Vid exponering f\u00f6r musik vid h\u00f6ga niv\u00e5er sker en uttr\u00f6ttning av \u00f6rats h\u00e5rceller. Genom att inf\u00f6ra en paus utan musik intr\u00e4ffar en f\u00f6rh\u00e5llandevis snabb \u00e5terh\u00e4mtning av h\u00e5rcellerna. Utnyttjandet av pauser i tyst milj\u00f6 minskar risken f\u00f6r b\u00e5de tempor\u00e4ra och best\u00e5ende h\u00f6rselskador.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller f\u00f6r skolan?<\/h4>\n

Studier visar att buller kan ha effekter p\u00e5 minne och inl\u00e4rning och d\u00e5 speciellt p\u00e5 spr\u00e5kbaserade f\u00e4rdigheter. Desto sv\u00e5rare arbetsuppgiften \u00e4r, desto st\u00f6rre negativ inverkan har bullret p\u00e5 m\u00f6jligheten att l\u00f6sa den. Elever med h\u00f6rselskador och som \u00e4r integrerade i skolmilj\u00f6n har i genomsnitt klart s\u00e4mre skolresultat \u00e4n sina j\u00e4mn\u00e5riga. Bland grundskolans normalh\u00f6rande avg\u00e5ngselever \u00e5r 2004 och 2005 var andelen obeh\u00f6riga bara en av tio. Men bland elever med h\u00f6rselskador, elever som s\u00f6kte till vanligt gymnasium, hade s\u00e5 m\u00e5nga som en av fem icke godk\u00e4nt i k\u00e4rn\u00e4mnena. En god ljudmilj\u00f6 \u00e4r inte bara n\u00e5got som \u00e4r viktigt f\u00f6r elever med h\u00f6rselneds\u00e4ttning. Det \u00e4r generellt viktigt f\u00f6r all undervisning och det finns m\u00e5nga grupper som exempelvis barn med koncentrationssv\u00e5righeter eller med annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska, som har behov av r\u00e4tt akustiska f\u00f6rh\u00e5llanden i skolan. Det g\u00e4ller emellertid ocks\u00e5 l\u00e4rarna. Dessv\u00e4rre \u00e4r h\u00f6rselskador mycket vanliga i denna yrkesgrupp. Var fj\u00e4rde patient med sv\u00e5r tinnitus \u00e4r l\u00e4rare enligt en unders\u00f6kning vid Sahlgrenska sjukhuset i G\u00f6teborg (1999). Det \u00e4r en kraftig \u00f6verrepresentation, eftersom l\u00e4rare utg\u00f6r endast fyra procent av Sveriges arbetande befolkning. Bullerskador drabbar fr\u00e4mst l\u00e4rare i \u00e4mnena sl\u00f6jd, musik och idrott. \u00c4ven f\u00f6rskoll\u00e4rare, fritidspedagoger och gymnasiel\u00e4rare \u00e4r v\u00e4lrepresenterade i statistiken (Arbetsmilj\u00f6verkets rapport \u201dArbetsskador 2003\u201d).<\/p>\n

Ljudm\u00e4tningar i skolor har visat att normalt sorl och stegljud i en korridor ofta n\u00e5r \u00f6ver 85 decibel, att volleybolltr\u00e4ning till musik kan ge l\u00e5ngt \u00f6ver 100 decibel i gymnastiksalen, att en fullsatt matsal s\u00e4llan ligger under 80 decibel och att en klass som \u00e4gnar sig \u00e5t sj\u00e4lvst\u00e4ndigt arbete i lugn och ro \u00e5stadkommer en ljudniv\u00e5 p\u00e5 60\u201365 decibel.<\/p>\n

Skolans verksamhet styrs av skollagsstiftningen men ocks\u00e5 av reglerna f\u00f6r arbetsmilj\u00f6n. Alla anst\u00e4llda och elever omfattas av arbetsmilj\u00f6lagstiftningen. Skollagsstiftningen g\u00e4ller f\u00f6r alla kommunala skolor och de frist\u00e5ende skolorna som i princip ska ha en motsvarande verksamhet. I lagsstiftningen st\u00e4lls krav p\u00e5 att de lokaler som utbildningen bedrivs i ska vara \u00e4ndam\u00e5lsenliga. Enligt Arbetsmilj\u00f6lagen ska arbetsmilj\u00f6n vara tillfredsst\u00e4llande med h\u00e4nsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samh\u00e4llet. Kommunerna har ansvar f\u00f6r skolornas lokaler och handikappanpassning. De ansvarar f\u00f6r att verksamheten bedrivs p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den \u00e4r tillg\u00e4nglig och att barn och elever med funktionshinder blir v\u00e4l bem\u00f6tta. Ytterst ansvariga f\u00f6r arbetsmilj\u00f6n i de kommunala skolorna \u00e4r de lokala politikerna. I regel delegerar politikerna det dagliga arbetet med skolans arbetsmilj\u00f6 till rektor.<\/p>\n

Skolledningarna har ett stort ansvar f\u00f6r att det blir en god ljudmilj\u00f6 i skolan f\u00f6r elever i allm\u00e4nhet och f\u00f6r elever med h\u00f6rselneds\u00e4ttningar i synnerhet. Tyv\u00e4rr blir fr\u00e5gor som r\u00f6r skolans ljudmilj\u00f6 ibland bortprioriterade av tids- och ekonomiska sk\u00e4l. En diskussion om vad uteblivna \u00e5tg\u00e4rder kan kosta samh\u00e4llet i form av senare \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att kompensera eventuella brister under grundskoletiden blir d\u00e5 mycket intressant. Ljudmilj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r en investering som l\u00f6nar sig. Det skapar b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r goda skolresultat och ger b\u00e5de l\u00e4rare och elever en arbetsmilj\u00f6 som de m\u00e5r b\u00e4ttre av. Om det saknas kompetens inom den egna verksamheten, till exempel f\u00f6r att g\u00f6ra m\u00e4tningar, \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag och arbetsanpassningar ska arbetsgivaren enligt f\u00f6reskrifterna om systematiskt arbetsmilj\u00f6arbete anlita f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rd eller motsvarande sakkunnig hj\u00e4lp utifr\u00e5n. Inte bara sj\u00e4lva ljudniv\u00e5n beh\u00f6ver uppm\u00e4rksammas. Det finns normer och rekommendationer f\u00f6r hur l\u00e5ng efterklangstiden b\u00f6r vara i klassrum som ska anv\u00e4ndas av elever med h\u00f6rselneds\u00e4ttningar. Med en undervisningskarakt\u00e4r d\u00e4r grupparbeten \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande \u00e4r en efter\u00adklangstid p\u00e5 ca 0,4 sek rimlig.<\/p>\n

Under en vecka \u00e5r 2006 inspekterade Arbetsmilj\u00f6verket ca 300 skolor i landet vad g\u00e4ller st\u00f6rande buller. Hos 87 procent av dessa fanns det brister bl.a. i hur man unders\u00f6kte ljudmilj\u00f6n i skolan, bed\u00f6mde riskerna med bullret och sedan \u00e5tg\u00e4rdade bristerna. Regler om buller finns i f\u00f6reskrifterna om buller. Dessa omfattar b\u00e5de h\u00f6rselskadligt och st\u00f6rande buller.<\/p>\n

Som anst\u00e4lld kan du beg\u00e4ra m\u00e4tning av bullerniv\u00e5n och efterklangtiden i lokalerna. Arbetsgivaren kan, i samr\u00e5d med skyddsombudet, be f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden hj\u00e4lpa till att ordna s\u00e5dana m\u00e4tningar. Om ljudmilj\u00f6n p\u00e5 arbetsplatsen enligt m\u00e4tningar \u00e4r d\u00e5lig b\u00f6r lokalerna bullersaneras, till exempel genom att de f\u00f6rses med akustikplattor (helst p\u00e5 v\u00e4ggarna), s\u00e4nkt tak och golv av ljudd\u00e4mpande material.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” override_padding=”yes” column_padding=”2″ back_color=”color-lxmt” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]Andra \u00e5tg\u00e4rder som inte beh\u00f6ver vara s\u00e5 kostsamma och som skolans personal kan utf\u00f6ra sj\u00e4lva \u00e4r:<\/strong><\/p>\n

Ordna bra allm\u00e4nbelysning. Vi h\u00f6r b\u00e4ttre n\u00e4r vi tydligt ser den som talar.<\/em><\/p>\n

S\u00e4tt tennisbollar eller doppskor av gummi p\u00e5 stolsben f\u00f6r att d\u00e4mpa bullrande skrapljud.<\/em><\/p>\n

F\u00f6rse b\u00e4nkar och bord med skrivbordsunderl\u00e4gg eller vaxduk. D\u00e5 d\u00e4mpas h\u00e5rda ljud.<\/em><\/p>\n

Textilier fungerar ljudd\u00e4mpande.<\/em><\/p>\n

Montera ett tekniskt \u201d\u00f6ra\u201d som synligt m\u00e4tinstrument i rummet. F\u00f6rdelen \u00e4r att \u00e4ven eleverna blir medvetna om hur de sj\u00e4lva p\u00e5verkar ljudniv\u00e5n.<\/em><\/p>\n

Ifr\u00e5gas\u00e4tt ocks\u00e5 ventilationsbuller. Besv\u00e4rande h\u00f6gt fl\u00e4ktljud b\u00f6r \u00e5tg\u00e4rdas: bra luft ska inte medf\u00f6ra d\u00e5lig ljudmilj\u00f6.<\/em>[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]<\/p>\n

Vad g\u00e4ller f\u00f6r l\u00e4rare?<\/h4>\n

Arbetstagare, allts\u00e5 l\u00e4rare, som uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6rselskadliga ljudniv\u00e5er ska erbjudas h\u00f6rselunders\u00f6kningar med l\u00e4mpliga intervall. Arbetsmilj\u00f6lagen och Arbetsmilj\u00f6verkets f\u00f6reskrifter om buller (AFS 2005:16) g\u00e4ller arbete d\u00e4r arbetstagare utf\u00f6r arbete f\u00f6r arbetsgivares r\u00e4kning. Reglerna omfattar ocks\u00e5 elever och praktikanter som i sin utbildning deltar i schemalagt arbete med musik. Bullerf\u00f6reskrifterna g\u00e4ller f\u00f6r verksamheter d\u00e4r n\u00e5gon kan uts\u00e4ttas f\u00f6r buller i arbetet. I begreppet buller ing\u00e5r b\u00e5de h\u00f6rselskadliga och st\u00f6rande ljud. Det inneb\u00e4r att f\u00f6reskrifterna \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r verksamheter med arbetstagare d\u00e4r levande eller inspelad musik spelas \u00e4ven om musiken inte uppfattas som buller.<\/p>\n

Enligt Arbetsmilj\u00f6lagen (AML) har arbetsgivaren ansvaret f\u00f6r att f\u00f6rebygga att anst\u00e4llda inte uts\u00e4tts f\u00f6r risker som kan leda till oh\u00e4lsa. Enligt Arbetsmilj\u00f6lagen ska \u201darbetsgivare och arbetstagare samverka f\u00f6r att \u00e5stadkomma en god arbetsmilj\u00f6\u201d. Arbetsgivaren har ett formellt ansvar f\u00f6r att vidta \u201dalla \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6rebygga att arbetstagaren uts\u00e4tts f\u00f6r oh\u00e4lsa eller olycksfall\u201d. N\u00e4r du som anst\u00e4lld upplever problem ska du v\u00e4nda dig till din n\u00e4rmaste arbetsledare. Dessutom ska det finnas tillg\u00e5ng till experter\/ f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rd att r\u00e5dfr\u00e5ga. Vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras ska beslutas i samf\u00f6rst\u00e5nd mellan den anst\u00e4llde och arbetsgivaren och \u00e5tg\u00e4rder ska anpassas till arbetstagare som kan vara s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga f\u00f6r buller.<\/p>\n

Musikl\u00e4rare exponeras ofta f\u00f6r s\u00e5 h\u00f6ga ljudniv\u00e5er i samband med musiklektioner att det finns risk f\u00f6r h\u00f6rselskada. Om man exempelvis som l\u00e4rare dirigerar en skolorkester och uts\u00e4tts f\u00f6r en ekvivalent ljudniv\u00e5 p\u00e5 94 dB(A) s\u00e5 uppn\u00e5s en daglig bullerexponeringsniv\u00e5 p\u00e5 85 dB redan efter en timme. Musikl\u00e4rare spelar ocks\u00e5 ofta i andra sammanhang och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att ta h\u00e4nsyn till den totala ljudexponeringen n\u00e4r man bed\u00f6mer h\u00f6rselskaderiskerna.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”2″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” override_padding=”yes” column_padding=”2″ back_color=”color-lxmt” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]N\u00e5gra r\u00e5d avseende organisatoriska \u00e5tg\u00e4rder:<\/strong><\/p>\n

Ta regelbundna, v\u00e4l tilltagna raster eller uppeh\u00e5ll f\u00f6r att ge h\u00f6rseln vila.<\/em><\/p>\n

Spela inte med m\u00e5nga klasser i rad under samma dag, f\u00f6rs\u00f6k anpassa schemat.<\/em><\/p>\n

Dela p\u00e5 klasserna. Undvik att ha fler \u00e4n 15 elever vid ett och samma tillf\u00e4lle och i samma lokal. Kr\u00e4vs ett rektorsbeslut s\u00e5 ta st\u00f6d i Arbetsmilj\u00f6verkets f\u00f6reskrifter.<\/em><\/p>\n

V\u00e4xla mellan inslag som ger h\u00f6gre och l\u00e4gre ljudniv\u00e5er.<\/em><\/p>\n

Undervisa om m\u00f6jligt \u00e4ven i annat \u00e4mne d\u00e4r man inte uts\u00e4tts f\u00f6r h\u00f6ga ljudniv\u00e5er.<\/em><\/p>\n

Anv\u00e4nd eventuellt ljudniv\u00e5m\u00e4tare eller niv\u00e5indikator i spellokalen. Uppm\u00e4rksamma elever p\u00e5 denna och l\u00e4r ut riskerna, det g\u00e4ller \u00e4ven dom!<\/em><\/p>\n

Samarbeta med andra l\u00e4rare, till exempel sl\u00f6jd- och idrottsl\u00e4rare som ocks\u00e5 har intresse av att skapa en b\u00e4ttre ljudmilj\u00f6.<\/em><\/p>\n

L\u00e4r eleverna varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att vara f\u00f6rsiktig med sin h\u00f6rsel och hur man kan jobba p\u00e5 ett ur h\u00f6rselsynpunkt varsamt s\u00e4tt. Se ocks\u00e5 till att eleverna vid behov anv\u00e4nder h\u00f6rselskydd.<\/em><\/p>\n

Se till att lektionssalarna har en v\u00e4l avv\u00e4gd ljudabsorption f\u00f6r att begr\u00e4nsa den efterklang som skapar en otydlig ljudbild. Det kan g\u00f6ras genom att f\u00f6rse taket i lokalen med ljudabsorbenter eventuellt kombinerat med t\u00e5liga v\u00e4ggabsorbenter eller t\u00e4tt v\u00e4vda textilier som h\u00e4ngs med luftspalt till v\u00e4ggen bakom.<\/em><\/p>\n

L\u00e4gg mattor p\u00e5 golv, s\u00e4rskilt under trummor och andra instrument.<\/em><\/p>\n

I ett musikklassrum resulterar spel p\u00e5 ett akustiskt trumset i mycket h\u00f6ga ljudniv\u00e5er och i detta fall \u00e4r digitala trummor att f\u00f6redra.<\/em><\/p>\n

Om akustiska trummor anv\u00e4nds – fyll bastrumman med textilier, till exempel filt. Anv\u00e4nd mjuka poddar p\u00e5 trumstockarna d\u00e5 det \u00e4r musikaliskt m\u00f6jligt. Gaffatejpa cymbaler och high hat fr\u00e5n mitten och ut\u00e5t. Anv\u00e4nd mindre och l\u00e4ttare cymbaler.<\/em><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 kontroll \u00f6ver pianots ljudniv\u00e5 kan det akustiska pianot bytas ut mot ett digitalpiano.<\/em><\/p>\n

T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 brandrisken och p\u00e5 att textilier m\u00e5ste sk\u00f6tas s\u00e5 att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt.<\/em><\/p>\n

V\u00e4nd dig till ditt skyddsombud om du upplever ljudmilj\u00f6n som oacceptabel.<\/em><\/p>\n

[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”1″ bottom_padding=”5″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ row_height_use_pixel=””][vc_column column_width_use_pixel=”yes” overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ medium_width=”0″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ z_index=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ column_width_pixel=”800″][vc_column_text]Som l\u00e4rare i en ljudstark arbetsmilj\u00f6 b\u00f6r du be din chef om regelbundna h\u00f6rseltester. Helst vartannat \u00e5r f\u00f6r att kunna uppt\u00e4cka f\u00f6rs\u00e4mringar i tid, det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt inse problem sj\u00e4lv eftersom man gradvis v\u00e4njer sig vid sin aktuella h\u00f6rsel. B\u00e5de i f\u00f6rebyggande syfte och om du misst\u00e4nker att din h\u00f6rsel har f\u00f6rs\u00e4mrats, v\u00e4nd dig till f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden eller annan l\u00e4kare och beg\u00e4r remiss till landstingets h\u00f6rselv\u00e5rd. H\u00e4r testas din h\u00f6rsel och en diagnos st\u00e4lls av l\u00e4kare med specialkompetens. Efter utredning f\u00e5r du, vid behov, m\u00f6jlighet att prova ut l\u00e4mpliga hj\u00e4lpmedel. Du kan dessutom f\u00e5 r\u00e5d om hur din arbetssituation b\u00f6r anpassas och du kan ha r\u00e4tt till anpassning av din arbetsplats. H\u00f6rselv\u00e5rdens kurator kan ge personligt st\u00f6d och hj\u00e4lpa till vid kontakter med f\u00f6rs\u00e4kringskassan och arbetsgivaren. Om du misst\u00e4nker att din h\u00f6rselneds\u00e4ttning beror p\u00e5 ditt arbete \u2013 informera din arbetsgivare och se till att en arbetsskadeanm\u00e4lan g\u00f6rs. Denna har flera syften, bland annat f\u00f6r det f\u00f6rebyggande arbetet, men ocks\u00e5 genom att en kopia alltid skickas till f\u00f6rs\u00e4kringskassan f\u00f6r att du eventuellt ska f\u00e5 del av den lagstadgade arbetsskadef\u00f6rs\u00e4kringen (LAF).<\/p>\n

Vad kan jag g\u00f6ra?<\/h4>\n

Var medveten om ljudmilj\u00f6n runt omkring dig. Oavsett om det \u00e4r din yrkesmilj\u00f6 eller en milj\u00f6 du ofta vistas i p\u00e5 din fritid s\u00e5 kan den p\u00e5verka din h\u00f6rsel. Ta upp eventuella ljudproblem med andra i din omgivning, ofta blir man hemmablind och m\u00e4rker inte n\u00e4r det blir f\u00f6r starkt eller n\u00e4r akustiken inte \u00e4r r\u00e4tt anpassad. M\u00e5nga \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r faktiskt b\u00e5de enkla och billiga, bara man g\u00f6r dom. R\u00e4cker inte det s\u00e5 ta hj\u00e4lp av lagar och f\u00f6reskrifter, ofta \u00e4r det arbetsgivarens eller \u00e4garens ansvar att anpassa lokalerna. Att ta in utomst\u00e5ende expertis beh\u00f6ver inte var s\u00e5 dyrt som man tror och att inte \u00e5tg\u00e4rda farliga ljudmilj\u00f6er alls blir ofta \u00e4nnu dyrare p\u00e5 sikt. Det g\u00e5r inte att k\u00f6pa nya \u00f6ron tyv\u00e4rr![\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad finns det f\u00f6r regler n\u00e4r det g\u00e4ller ljudmilj\u00f6n i v\u00e5ra offentliga lokaler? \u00c4r det skillnad p\u00e5 vad som g\u00e4ller f\u00f6r yrkesanpassade lokaler och vad som g\u00e4ller i lokaler f\u00f6r fritidsverksamhet? Om ljudmilj\u00f6n kan vara skadlig f\u00f6r mig, vem \u00e4r d\u00e5 skyldig att f\u00f6rb\u00e4ttra den?<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":49205,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-49202","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","page_category-utbildningsmaterial"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49202","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49202"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49202\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":49800,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/49202\/revisions\/49800"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media\/49205"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/orkesterforbundet.se\/orkesterora\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49202"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}